Nov 022004
 

jag är ensam.. på fiket.. i livet.. på jorden.. jag har en person…jag tycker om … jag kanske älskar …. jag vågar inte känna efter.. det e så starkt ord för mig.. jag vet inte om jag blir älskad tillbaka… blir jag ensam igen.. när jag visar vad jag känner.. kommer jag bli lämnad igen… för att rädslan är större än känslorna… jag vet inte…. mitt liv är osäkert..

jag sitter och dricker mitt thé… denna kopp är den som håller mig sällskap just nu… den tycker om mig… tror jag… bara för att jag betalat för den… dock tar den slut lika fort som mitt liv gör ibland… vore livet lättare om jag försvann… så många gånger jag tänkt den tanken. men jag har stoppat denna tanke pga att jag vet att det finns folk som tycker om mig… faktiskt… fast jag är som jag är..

*en tår fälls på min orakade kind… ingen ser mig..*
tur det…

jag vill inte att någon skall se mig som jag är just nu….

 Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

(required)

(required)

Notify me of followup comments via e-mail. You can also subscribe without commenting.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.