Feb 282011
 

Ibland önskar jag att jag kunde göra mer än vad jag redan kan, liksom vara den där trösten som behövs, den där som kan säga det där rätta orden som behövs säga. Den där som liksom kan finnas till på ett korrekt sätt.

Nej för jag är en tjatig idiot som nöter ner människor till att svara, tills dom blir arga på mig. Jag använder detta även som ett hot märker jag, allt för att få någon form av respons. Och det värsta är att jag först tänker på “Vad i helvete har jag gjort denna människa för att denne skall må så dåligt?” och det är jättesjälviskt, för allt handlar inte om mig. Absolut inte bara jag jag jag som är det viktigaste i världen.

Jag har nog alltid varit så här, försökt hjälpa människor jag tycker om. Oavsett om det varit en partner eller en god vän så har jag försökt att finnas till, och det slutar i regel att jag säger fel saker och gör saker värre eller något annat korkat. Mitt ex fick genomlida det allt för ofta där hon mådde dåligt och kunde inte sätta fingret på det och jag gick i taket för .. det var ologiskt. Jag ville prompt ha svar på allt, jag ville veta allt som hände och jag ville lösa hennes problem. Lösningen på problemet var att vi gjorde slut, och då blev allt mycket bättre för henne.

Livet är bra lustigt ibland, för när man försöker för mycket så är risken stor att det exploderar åt fel håll.

Idag så har jag försökt att finnas till, men jag har försökt att tänka efter. Försökt att liksom vara… mindre jag. Bara erbjuda att man finns och enkla förklaringar på saker och ting och sen försöker jag liksom. Bara vara lite passiv.. Alltså visst, vissa saker kryper fram ur mitt inre där jag vill försöka ta allt på mina egna axlar och bara bära det själv. Jag har nog alltid varit så, jag tar hellre smärtan själv än att låta andra ta den. Jag har många gånger tänkt genom mitt liv att jag skulle lugnt offra mig själv för att rädda någon jag tycker om, och jag vet samtidigt att det är lite extremt men för dom jag älskar så skulle jag aldrig tveka. Min Mor, Mina vänner, mina barn som jag hoppas att jag kommer ha i mitt liv, den stora kärleken. Om den tiden skulle vara så att jag hade möjligheten att välja så skulle jag aldrig tveka, oavsett vad som skulle ske.

Men jag skulle aldrig dö för en främling, varför är jag så selektiv i hur jag tänker. Är det bara dom jag älskar som “förtjänar” min empati? Jag skulle dock stanna och försöka rädda en främling om jag kunde, men om jag var tvungen att välja mellan mig eller främlingen så är det jag till 100%. Är det fel, eller är det bara självbevarelsedrift?

Jag är bara 28 och jag inser att jag har vuxit oerhört mycket bara på ett par år, jag har erfarenhet att ta av och frågan är om jag kan lära mig att inte plocka fram de mest trasiga sidor när jag vill finnas för någon som faktiskt behöver det. Utan att jag faktiskt hittar de rätta orden och uppför mig så där så att allt blir bra.

Tänk hur lustigt att något kan trigga igång en hel flod av tankar och åsikter, att en vän berör mig så pass mycket att jag rannsakar mig själv. Det är väl så jag fungerar, jag bara upplever något, hör något, ser något och så börjar jag ifrågasätta mig själv och startar någon form av hysterisk analys där jag vill se hur jag fungerar som person i dagens läge och jämföra mig med hur jag var förr. Och, jag har blivit en bättre människa tror jag, jag har lärt mig att hantera vissa saker men det är mycket som skulle kunna vara bättre.

Jag tror nog att det jag erbjudit idag var tillräckligt och jag fick det viktigaste svaret av alla, även om det startade många frågor så försökte jag bara acceptera och finnas till. Även om jag sitter här och tänker och tycker vad jag skall göra och inte göra så låter jag tiden ha sin tid, för jag måste lära mig att vänta på att människor faktiskt ber mig att finnas till istället för att jag tränger mig på och försöker hjälpa till. Åh det är så svårt ibland, jag tror dock att det finns en gyllene väg. Där man både tränger sig på och väntar på att bli bedd om att få hjälpa till, för ibland behövs det lite våld att få någon att öppna sig och ibland så måste man låta en människa komma till en. Men när skall man veta när detta skall tillämpas?

Jag har många år framöver där jag kan lära mig hur jag skall växa som person och bara bli bättre på allt, så att jag blir tillfreds med mig själv.

Jag är ju bara 28…

Feb 282011
 

Jag gick och la mig runt 15:00 igår när jag hade kommit hem, jag hoppades på att få sova ostört i många många timmar. Men tydligen så kunde jag bara sova i perioder och när jag väl klev upp runt 20:00 så var jag lika trött som innan. Kändes mer som att jag stirrade in i väggen än att jag faktiskt blundade. Klev upp och började att diska all disk som jag och Bill och Burro lyckats skrapa ihop, och nu när Burro inte bor med oss längre så har både jag och Bill bara tittat på köket och helt ignorerat det i hopp om att katterna skall diska. Det fungerade tydligen inte så jag tog hand om det då, nu är allt diskat hemma och idag skall jag städa undan i köket och trolla fram min spis från skit och misär. Tänkte passa på att tillaga lite käk som jag kan frysa in så att jag har lite lådor igen att kunna värma.

Var uppe tills 23:30 och sen gick jag för att sova igen i hopp om att få en hel natt, det failade och jag fick ut kansk 30-45 minuter total sömn om man lägger ihop alla perioder som jag lyckades vara borta. Men vid 02:30 så klev jag upp för att jag inte pallade att ligga kvar, Carro hade tydligen kommit över för att hänga med Bill så jag la mig i soffan för att umgås lite med dom. Det slutade att vi tog bilen till macken för att handla tobak och sen började vi att titta på film. Jag valde Primer då jag och Benny pratat om den och jag kom fan knappt ihåg den längre, måste varit sjukt länge sedan jag sett den eftersom jag knappt kunde förutse vad som skulle ske i filmen utan det var nästintill att jag såg en ny film. Även om det mesta var bekant när vi tittade på den.

En rätt så trevlig start på morgonen faktiskt, gick sedan till pendeln och där mötte jag Meckafett så vi stod och surrade lite vilket var hemskt trevligt. Hade sällskap hela vägen till Årsta Berg. Och där löstes han av en annan polare som jag inte heller sett på ett tag, så vi åkte tvärbanan till Essingen och så var jag ensam en hållplats till kontoret. Nu sitter jag här, helt ensam. Det är fan ingen på kontoret och jag funderar över om det är en ledig dag eller något som jag missat. Men det är bara att jobba på och styra upp allt. Skulle dock vara lite fånigt om jag var ensam hela dagen ^^

Undrar om jag kan sova något ikväll? Jag förstår inte varför jag har svårt att somna eller att sova, visst jag har väl tankarna på mycket just nu men det är inget jag sliter mig i håret över. Och det är inget som håller mig vaken heller för jag tänker inte på något särskilt så vitt jag minnas när jag inte kan sova. Det är bara att tröttheten är där men sömnen håller sig långt borta från mig.

Nu måste jag fan äta något, är döhungrig. Att börja dagen med en energidryck känns lite kontraproduktivt för att vara ärlig.

Feb 272011
 

Åkte till Norrtälje på fredagsnatten, plockade upp Martin vid Björns Trädgård klockan 01:15 och det var verkligen ett slagsmål om vägen med de lokala taxibilarna. Dom verkar ha en annan typ av körkort jämfört med resten av Svenska befolkningen. Det är fan läskigt >_<

Vi körde till Universitetet för att plocka upp Lynn som varit på Gula Villan och lekt med STARK, och sen bar det av norrut. Vi stannade på donken först för lite fyllekäk, och efter ha beställt två st Mac Fish, en chicken nugget 6 bitars och två läsk så kom vi därifrån med en Mac Feast och Chicken nuggets plus läsken. Vi betalade bara för det också så dom missade nog helt vad fan vi beställde. Så Martin åt pommes, Lynn fick burgaren och jag åt de där kycklingarna. Det blev bra till slut ändå ^^

Körde hem Martin och sen åkte jag och Lynn hem till henne, sen fick jag problem att sova. Så som natten innan så kunde jag inte sova mer än någon timme eller två så jag gav upp och klev upp tidigt som fan på morgonen i brist på något att göra. Slutade med att jag städade och plockade undan för festen som skulle vara på kvällen. Fick liv i fröken med lite svagt kaffe då jag inte hade någon aning om vad för styrka människan dricker, men det löste sig ^^

Vi pös till Systemet för att handla knarket till festen och jag tyckte det var en god idé att köpa Baileys för det lät så gott. Vi åt lite, städade klart och sen kom Benny och vi bondade direkt. Mycket bra ung man det där =) Folk ramlade in sen runt 19-tiden och så började sandlådefesten med Lynns kursare och skämt drogs om allt möjligt, därav masonitgravar då jag inte kom ihåg vad megalitgravarna hette. Så jag blev lite rolig även i deras ögon, aah. Det är så bra när man liksom gör ifrån sig så där bra att folk diggar en, jag hade iofs läst på lite smått om just Arkeologi natten innan i hopp om att förstå något som dom pratar om. Ville ju inte vara helt bakom flötet, vilket jag ändå var. Men det var hemskt roligt =)

Efter ett massivt drickande av Baileys så blev jag allt för kalas för att ens vilja gå ut på krogen, så jag passade på att försöka sova lite medans dom andra var ute och röjde på krogen. Det gick åt helvete då dom inte var borta särskilt länge och det slutade att vi var fem i sängen och alla skrek och skrattade och jag ville bara dö. Alltså det var iofs roligt men jag hade hoppats på en awesome natt där jag sov bort hela livet och inte 1 timme sömn där jag sov oroligt och sen kastades ut i verkligheten helt handlöst. Dom lyckades senare somna när Mats den sköningen väl begav sig och jag insåg att 4 personer i en dubbelsäng blev lite mycket då alla slogs och skrek i sömnen. Nu var det självklart inte så, utan det var bara jag som överdrev och allt var bara elakt och ondskefullt just då. Jag ramlade ur sängen i hopp om att få lite ro på soffan men insåg snabbt att jag inte kunde somna. Så jag städade bort hela festen, diskade all disk, torkade bord, fixade och donade överallt så att det var fint och trevligt och så förberedde jag en kanna kaffe för morgonens bravader när folket väl kvicknat till. Jag försökte sen titta på Bullet Proof Monk och den var så jävla dålig att jag bara ville dö. IGEN >_<

Bytte film till någon hysterisk fransk komedi som jag inte alls var sugen på och så lyckades jag att somna runt 6-tiden. Sen vaknade jag till liv runt 9 och startade kaffebryggaren och så började jag att glo på The Adams Family, det var så många år sedan jag såg den och det passade perfekt på morgonen. Benny vaknade sedan till liv och vi satt där och fnissade åt filmen =)

Sen kom Dennis och skulle flytta ut alla sina saker så mitt städande som jag så vackert sysslat med under nattens ljuva timmar blev som bortkastade och ingen skulle se hur duktig jag hade varit. Men det var väl lika bra antar jag. ^^ Hela förmiddagen spenderades med att försöka få i mig mat, snacka skit med alla andra och sen vid 12:20 så kände jag att jag måste hem. Nu är jag äntligen hemma och jag tror nog att jag kommer sova sönder mig själv ikväll. Och jag hoppas verkligen att jag kan sova, för tre dygn med kanske 1-2 timmar per natt är inte riktigt hållbart i längden. Särskilt nu när jag skall till Trollhättan för att jobba på Torsdag och Fredag. Och sen skall jag till Morsan och mysa med henne Fre-Lör, och då försöka lura över Walle och Lovisa för då får jag skjuts hem också då jag åker med kontorsbilen och min kollega kommer att åka vidare in till Stockholm. Man kan lätt bli strandad där om man inte passar sig, det är ju så fruktansvärt mysigt liksom.

Jag personligen mår bra, har inte så stor lust att känna efter nämvärt men jag vet att jag är helt slut i både kropp och huvud. Det har varit en sjukt bra helg och jag är hemskt nöjd, även om folk gärna väcker mig så att jag blir grinig och en jobbig martyr. Insåg på vägen hem när jag körde bil att jag tjatade fan så mycket om att jag hade städat och ville liksom ha en klapp på huvudet över hur duktig jag var. Hur trasigt är inte det egentligen, jävla attentionwhore man är ibland. ^^ Jag är dock lite smågrinig över att min server fortfarande fittar sig med mitt broadcom-kort och nätverket dör lite titt som tätt, och min uppgradering ville inte lösa problemet heller så nu måste jag försöka titta på ett annant nätverkskort istället för det inbyggda i hopp om att det fungerar bättre. Jävla FreeBSD 8.1 att bråka med mig.

Imorgon blir det jobb, och jag känner mig inte alls pepp på det. Har allt för mycket att göra och styra upp inför Trollhättan och två nyanställda som börjar på Tisdag. Men det är bara att bita ihop och göra det bästa av situationen, det är ju ändå ett bra jobb och jag trivs där. Dock fortfarande bitter över den dåliga lönen med tanke på vad jag jobbar med, men det är bara att jag kämpar för högre pröjs när vi har lönesamtal. Måste nog förbereda ett vackert tal och lite underlag till varför jag skall ha mer i betalt så att jag inte kommer dit och typ “DÄRFÖR ATT!”.

Nu skall jag nog självdö lite på soffan, kanske äta något och sen skall jag nog sova lite.

Feb 252011
 

Igår så träffade jag upp Lynn efter hennes orgie med masonitgravar och dess åldriga benämningar. *Host och harkel* ^^

Vi tog en tur runt i city för att jag fortfarande inte har några jävla handskar som är vettiga, och jag är lite trångsynt vad det gäller handskar för jag vill bara ha ett par enkla svarta handskar. Och så ruttnar jag lite smått på _allt_ annat typ.

Vi traskade runt och ramlade in hos Simon igen, där så surrade vi ett tag för att sedan gå till den lilla krogen för att klämma en öl och bara ha det trevligt. Jag hade jättetrevligt! Sen gick vi kl 19:30 mot Centralstationen och så skildes vi åt varsitt håll. Kom hem någorlunda vettigt och så gick jag och la mig runt 23. Jag var sjukt trött och kände att det skulle vara skönt att få sova lite.

Tydligen så kunde jag inte sova ordentligt, alla ljud störde mig, alla händelser fick mig att rycka till, all form av ljus skrek i mitt ansikte. Jag lyckades somna i omgångar dock men det var helt värdelöst. Och sen vid 01:30 så ringde Petros pga vissa händelser och jag snackade med honom i nästan en timme för att hålla honom sällskap, jag kunde ändå inte sova liksom.

Småsov fram och tillbaka tills jag klev upp runt 06:30 som vanligt och så gick det inte att äta frukost, det ville inte alls stanna kvar i magen =( Det löste sig när jag väl kom till jobbet dock och åt en macka där, så nu är det lugnt =)

Apropå Snel Hest så var det en stor container i Älvsjö som det stod just Snel Hest på, och det fick mig att fnissa helt hysteriskt. Det fick mig på bättre humör och dagen blev lite bättre. Vilket kan behövas för jag tydligen har gjort illa nageln på högertummen, eller det är under nageln som jag tydligen fått in något som slitit upp huden som håller i nageln. Det gör ont och jag snyftar som en liten flicka innerst inne, men eftersom jag är så cool så kan jag inte visa detta för andra. ^^

Nu sitter jag här på kontoret, mätt som en gnu efter en massiv matorgie på savannen. Att en macka kan göra så mycket med mig.. Detta har även fått mig att fundera på hur mycket jag äter ibland, för jag kan äta rätt mycket men jag sprider ut det på en längre stund. För jag kan trycka i mig en matlåda som jag gjorde förut när jag inte var opererad. Dock tar det mig 1.5 timme drygt att äta allt, istället för 5 minuter. Så det kanske är bra, men jag tänker samtidigt att jag kanske äter för mycket. Det är en lite trasig balansgång men jag har massor med tid för att lära mig hur jag skall hantera mig själv och mitt ätande. Det är lite spännande ^^

En annan fråga i livet, hur mycket kan en person förstöra för en annan människa egentligen. Sociopater borde märkas så att vi människor som faktiskt har några emotionella åsikter i livet inte behöver beblanda oss med dom. Blir så less, mest för att folk jag tycker om hamnar i skiten pga detta. Men då kommer farbror nippe! Ack och ve vad jag skall finnas till, på gott och ont.!

Undrar hur många som egentligen förstår vad jag skriver ibland, med tanke på att jag vill skriva av mig men jag vill liksom inte komma ut med för mycket detaljer, personpåhopp, saker och ting som kanske är lite för känsliga just nu för stunden att lägga i klartext osv osv. Jag förstår precis vad jag menar då när jag läser om ett blogginlägg så blir ett kryptiskt inlägg som ett “stödord” för mig så att säga. Jag läser och typ “JAHAAAAA, det där ja!”. Så ni som uppenbarligen faktiskt läser min kära översvämning utav ordbajsande meningar men inte förstår alls vad fan jag skriver behöver inte vara oroliga, jag är rätt konstig och jag vill bara inte dela med mig av allt i livet :P

Som Simon gärna säger: Jag är ju blyg! ^^

Feb 242011
 

Var som sagt ute igår för att hitta ett par svarta billiga handskar men det verkar som att alla i Stockholm har köpt upp allt, det enda jag hittade var bajsbruna tygvantar, slaktade djur i olika färger, spermafärgade dyra vantar, och småbarnsvantar. Och då gick jag och anjaa runt rätt mycket för att hitta något. Visst det kanske inte var särskilt intensivt då vi insåg att vi var döhungriga och hamnade på The Regent Pub på Regeringsgatan och där jobbade Sean så vi fick surra lite med honom. Burgaren var massiv och jättegod, dock inte riktigt så att jag kunde äta den själv så vi delade på en tallrik. Mycket enklare =)

Efter ett tag så kom Lowe över också! Så vi satt där och surrade tills kanske 19:20 och så kände jag att jag måste hem för att äta lite och mata katterna. Jag säger hej då, sätter på mig min fina rock som jag är dösnygg i och så går jag mot centralen. Just då kommer 43:an mot Rudammen och jag kliver på för då kan jag åka till en tunnelbana nära. Så slipper jag gå ett par hundra meter, bara för att det vore skönt. Slutade med att jag helt missade vart fan jag var, åkte till Rudammen och vände där för att kliva av vid Tekniska Högskolan. Visst det var inte så jävla långt men det var omständligt >_<.

Tyckte jag kände igen någon som var på väg ur tunnelbanan och jag kunde förnimma någon hand som försökte vinka till mig, men jag är osäker. Jag hade bråttom till tåget så jag ville inte riktigt stanna upp för att utforska det hela vidare. Lyckades ta 19:49 pendeln hem och så mötte jag upp Petros vid stationen hemma. Vi gick hem till mig, ordnade lite kvällsmat och så snackade vi skit tills 22:15. Så då pös han hem och jag gav upp min vakenhet och la mig i sängen.

Imorse var det -20 igen, mina fingrar har fortfarande inga handskar. Skit skit skit >_<

Idag skall jag ev fika med Lynn, annars skall jag äta paj med anjaa och sen skall jag nog hem.

Och nu skall jag värma lite mat! Och låten här under hittade jag igår, den är så jävla söt!

 

Feb 232011
 

Var iväg en snabbis och lämnade in rocken hos en skräddare, den skall vara klar i eftermiddag och jag känner mig så där vuxen. =)

Och jag vågade att säga vad jag tyckte nu, det känns skönt och nu får jag se hur det hela blir av. Oavsett resultat så känner jag mig nöjd med livet, om något lite högre puls

Feb 232011
 

Det är varmare i lägenheten nu efter jag har startat alla element, men det var fan inte varmt ute idag. Så jag grävde fram min gamla armérock jag fått av morsan, den är så fin och jag är så jävla het i den. Dock såg jag nu när jag tittade på den att en söm i ärmen har gått sönder så jag måste laga den. =(

Sitter här på kontoret och fryser om fingrarna, det är så kallt här =( Funderar på att åka in till City sen för att köpa ett par handskar, jag tappade ju bort mina andra vantar på Wirströms och min julklapp jag skulle få uteblev för att någon “Glömde” bort det. Antar att det var ett utdraget spel bara för att se mig frysa om fingrarna och skratta åt mig eftersom jag väntat på dessa handskar i all evighet! *Host Martyr Host* Nä men det är väl lika bra att köpa ett par sjukt billiga handskar eller något.

Nu kom det en gubbe till kontoret och konstaterade att all värme är avstängd på kontoret så nu fipplade han igång det. Oh the joy.

Har dessutom insett att jag är blir lite svartsjuk utan anledning, kanske måste ta tag i detta så att jag inte blir något grottmongo som springer runt och slår mig för bröstet. -_-

Dumma rock att vara trasig, blev lite ledsen nu faktiskt. Skall snacka med Zwobers morsa som är en sådan där armétant som har sytt saker och ting hela sitt liv, hon kanske kan hjälpa mig.

Hade förresten en sjukt trevlig dag igår med Simon och hans vänner, vi snackade skit i studion och sen gick vi ner till lokala krogen för att ta en öl. Det tog mig en lång stund att dricka en öl, men ack vad gott det var. Jag hängde väl kvar där till 19:20 och sen var det bara att traska hem, behövde ge mig och katterna mat så. Sen spenderades kvällen med lite World of Tanks med vänner :P Jag sov ack så gott, så gott det var ! :P

Feb 222011
 

Sitter på kontoret och försöker värma mig, hemma är det dökallt och jag gick runt i ca 20 minuter på morgonen idag för att se till att alla element är igång, att alla fönster verkligen är stängda. Allt för att hålla värmen inne, kylan ute. Det är en jävla kontrast att gå ner i vikt och samtidigt ta bort mina stora maskiner som genererat värme. Liksom många bäckar små har gjort det till en stor vårflod.

Funderade på en sak igår och även idag, jag vet inte om det kommer med åldern eller inte men jag har tänkt efter lite och insett att jag liksom växt ifrån polygami lite grann. Tror nog att det mer omständligt att ha flera partners som har flera partners och som har flera partners, det var enklare förut när jag var yngre där man bara levde livet. Men jag längtar efter min 30:årskris som verkar hysteriskt rolig för då kan man hitta på massor med saker och sen skylla på någon kris ^^

Men fortfarande, jag tror nog att det är mer bekvämt att leva i en relation som är monogam än att ens försöka sig på polygami igen, visst om man har ett monogamt förhållande så finns det ju inget som säger att jag och min partner kanske träffar någon kille/tjej som får vara med för att göra kvällen lite mer spännande. Det är bara mänskligt tycker jag, så länge man kan hantera det och lita på varandra.

Hela denna tankebana startades för att jag och Lynn pratade om relationsformer i helgen och hon frågade mig vad jag tyckte och inte tyckte, jag svarade automagiskt det som jag alltid sagt att jag gillar båda relationsformer beroende på partner, men nu när jag faktiskt gett det en vettig tanke så tror jag nog att jag föredrar en relation där man är bara två. Sanning med modifikation dock, för om barn finns i bilden så är dom också en del av relationen så. Familj sörrö

Travis och Keisha är så fina och mysiga, så sjukt bra ungar verkligen. Och Brutus är så rolig och Saga och Nova är vackra.. Jag är så avundsjuk >_<

Nu känns hela inlägget skevt och trasigt, ingen vettig struktur på det alls och varje sektion verkar vara något ensamstående, jag måste nog lära mig att strukturera upp mina tankar på ett mer överskådligt vis. Särskilt när jag vill skriva ner allt för min egna del. ^^

Mina tankebanor har antagligen startats av att jag känner efter lite mer, men jag försöker hålla det på avstånd pga omständigheterna som finns runt omkring, eventuellt osäkerhet och i respekt till andra. Ingen kanske förstår vad jag menar, men jag själv vet precis vad jag menar. Jag vill så gärna, men jag vågar inte ^^

Nu skall jag äta lite mat och fortsätta med arbetet

Feb 212011
 

Spenderade min kväll igår med att prata med Lynn, jag kände på mig att hon behövde höra min vackra röst i ca 1.5 timme och jag hoppas att livet blev bättre för henne efter vi la på. Sen så la jag mig för att sova, jag var hemskt trött men kunde inte somna snabbt och smärtfritt. Så jag låg och filosoferade över livet för att sedan somna tvärt. Tänk att jag kan vara så tråkig så att jag söver mig själv med mina egna tankar ^^

Vaknade dock runt 03:00 av att SYN och ACK, mina vackra kissegatos försökte riva hela lägenheten. Och då menar jag att dom sprang så att dom flög in i väggar, dörrar, skåp och gjorde ett jävla oväsen. Dom verkade ha roligt, jag däremot hade inte alls roligt. Klev upp vid 04:00 för att ge dom mat i hopp om att dom skulle äta och sen sova pga matkoma eller liknande. Det sket sig totalt och dom sprang mer än förut när dom var klara med maten. Så jag klev upp vid 04:30 igen och la mig på soffan och stängde dörren in till sovrummet så att Bill skulle få sova ifred, väl på soffan somnade jag och katterna lugnade ner sig. Bill hade tydligen också haft problem att sova eftersom han klev upp runt 05:00.

Sov gott tills 07:00 och så ringde jag Lynn för att väcka henne, hon har ingen väckarklocka och hennes iPhone är en iPhone. Värdelös och dålig liksom ^^ Nä men alarmfunktionen är flummig pga uteblivna uppdateringar typ, så jag ställde upp snällt och hejade på henne ur sängen. Än en gång så fanns min vackra röst till undsättning. ^^

Jag sitter på kontoret och tittar ut genom fönstret, jag fryser om händerna och det är rätt kyligt överlag. Jag satte på mig en t-shirt, skjorta och min tjockare tröja bara för att jag kanske skulle frysa och shit det gjorde jag. Det var jättemysigt att kunna röra mig utan att svettas, bara frös lite och detta är awesome. Jag vet att jag kommer bli som alla andra senare och gnälla över hur kallt det är, jag är på god väg redan nu med tanke på att jag höll på att gå sönder när det var -22 ute.

Nu skall jag återgå till mitt arbete, har en del att styra upp. Sen så får jag åka hem igen till mina odjur som älskar mig

Feb 202011
 

Igår fick jag den stora äran att hämta Lynn, Mats, Nenne och Lowe från färjeterminalen vid slussen och så körde jag dom till Norrtälje. Släppte av alla på respektive platser och sen åkte jag till Martin och Jossan =)

Dom bjöd på middag och trevligt sällskap och vi stojade och skrattade, blev lite film och bara en bra kväll överlag. Runt 03:00 så fick Martin köra min Volvo in till Norrtälje C med mig i passagerarsätet vilket var lite nojjigt, har inte åkt på den sidan på 1.5 år i min bil så jag trodde jag skulle sitta och fantombromsa hela tiden. Men icke, jag klarade mig gott och Martin körde gott =)

Vi åkte till den vackra Teatern i city där för att plocka upp Lynn, det var helvetiskt kallt ute. -22 och luften ville frysa till is kändes det som >_<

Jag plockade upp Lynn och err.. Dan? Hette han så, Mats storebror i alla fall. Och så körde vi hem honom och sen kidnappade jag Lynn hem till Martin och Jossan. Vi sov så gott till runt 11 och så kom Brutus in i rummet för att leka! Eller Martin ville att Brutus skulle leka typ, och det slutade med att Brutus somnade :P

Sen blev vi bjudna på pannkakor och jag var nöjd, även om Martin försökte lura mig att ha på Créme Fraiche + citron + socker på min pannkaka. Jag litade inte på honom och höll mig till traditionell sylt vilket fungerade ytterst bra ^^

Senare på eftermiddagen så körde jag Lynn till Johanna och sen åkte jag hemåt, när jag närmade mig Haninge så började min bil att låta konstigt och jag hade början till soppatorsk. Yay me, lyckades rulla in på macken och tanka och såg att jag hade dryga litern kvar i tanken. Så det var på fitthåret fan att jag skulle klarat mig. Dock sved det rätt hårt i plånboken med tanke på att jag inte har särskilt mycket pengar och vet att jag kommer få en skitlön nu pga sjukskrivningen.. >_<

Jag lyckades ramla över Jonny där på macken också, hans batteri var dött och han försökte kräma igång det. Så jag fick den stora äran att startkabla honom så att han kunde åka till jobbet, blev ju riktigt bra. ^^

Nu sitter jag hemma, är mätt på lite mat, dricker lite vatten och känner att jag måste duscha och göra mig i ordning för att åka till jobbet imorgon bitti. Känner jag mig själv rätt så kommer jag inte kunna vakna vettigt imorgon, hata mitt liv och vara världens tröttaste. Men det är bara att kliva upp, och styra upp allt som inte fungerar nu efter 4 veckor sjukskrivning, dom har ringt mig ett par gånger när det varit panik och kris som jag fått lösa. Så dom verkar behöva mig vilket gör mig glad =) Jag tycker om att vara behövd